Denna kandidatuppsats utreder vilka möjligheter kommuner har att använda design som en Strategisk resurs. Slutsatser kan dras utifrån en studie av vilka förutsättningar Södertälje kommun samt Eskilstuna kommun har för att använda design som en Strategisk resurs. Teorin utgörs av företagsekonomisk och design management relaterad litteratur samt vetenskapliga artiklar. De huvudsakliga teoretiska källorna är skrivna av Lisbet Svengren och Margaret Bruce. Den allmänna teorin sammanställs i en teoretisk syntes och en teoretisk referensram.

Denna uppsats har en kvalitativ ansats. Analysen av den empiriska informationen har verkställts med en utarbetad analytisk referensram. Genom att studera och redogöra hur SOS anpassar sin verksamhetsutveckling till de förändringar och utmaningar som uppkommer i deras omvärld, är syftet med denna uppsats att rekonstruera den strategiska beslutsprocessen i SOS för att förstå hur en strategi kan formuleras och formas. Uppsatsen tar upp de teoriområden som berör strategisk management; strategisk transformationsprocess, strategiformulering, resurs- och kärnkompetensbaserade strategier och en form av strategiskt samarbete. Slutsats: En formulerad strategi får oftast handskas med externa företeelser, oväntade och spontana.

Strategisk rörlighet är ett begrepp som används frekvent i dagens moderna insatsförsvar.Men vad är strategisk rörlighet egentligen? Räcker det att införskaffa modernatransportflyg för att insatsförband ska ha strategisk rörlighet? Denna uppsats har till syfteatt visa på att strategisk rörlighet är ett komplext begrepp. Ämnet är angripet med ensystemvetenskaplig teorianknytning och genomförs som en kvalitativ deskriptiv metod.Den teknik som används för insamling av data är litteratursökning. Det är trefrågeställningar som behandlas: Är Sverige som nation i behov av förmågan och/ellerfunktionen strategisk rörlighet, Vad är strategisk rörlighet samt Finns det någon skillnadmellan funktionen och förmågan strategisk rörlighet och i så fall vad består den i?Strategisk rörlighet visar sig vara ett komplext begrepp som täcker ett stort område alltifrånvilka transportresurser som behövs, till att enheter behöver vara interoperabla för att intebara kunna transporteras utan för att kunna verka tillsammans med andra länders enheter.Resultatet är att Sverige är i behov av förmågan strategisk rörlighet, att strategisk rörlighetär ett system av transportkapaciteter, materiel och utrustning samt personal och kompetens,att strategisk rörlighet är en förmåga och inte en funktion..

Denna uppsats behandlar hur strategisk styrning tillämpas i svenska hög kompetenta tjänsteföretag. Syftet är att hitta samband mellan strategisk styrning och företagens prestationer. Studien har ett analytiskt synsätt vilket baseras på en telefonenkät med 100 slumpvis utvalda datakonsultföretag där svarsfrekvensen uppgick till 52 procent. Studien har ett deduktivt angreppssätt och utgår från teorier som behandlar strategisk styrning samt tidigare studier inom detta område. Studien fann att strategisk styrning tillämpades av datakonsultföretag och att det inte fanns någon större skillnad mellan företagens storlek och tillämpningen av strategisk styrning.

?The language of management is money?, har någon sagt. I affärslivet gäller det att veta vilka åtgärder som lönar sig. Vi har i vår uppsats fokus på design som en Strategisk resurs; skapande av mervärde. Kunskapsbaserade tillgångar, är mycket viktiga för företagens framgång i dagens hårda konkurrenssituation.

The purpose of this essay is to investigate how four companies in Värmland, Sweden, are working strategically with their brands. This is a qualitative method in which we have used a combination of interviews and literature review in order to investigate the link between brands and the Karlstad region.Even though there is a huge interest in brands, there are only a few companies who can describe clearly what their own brand represents. This probably due to the fact that the brand is still regarded as a tactical tool, rather than as a strategic one. Because of this we find it very interesting to investigate how organizations in Värmland think about this issue. Are brands regarded as a strategic resource, and how strong is the link between their brands and the region?The result indicate that organizations are working strategically with their brands, but they can still get better.

Den nya globala försvarsmakten ställer nya krav, inte minst på logistikkedjan där avstånden ökar och förutsättningarna för insats inte är lika klara som under det kalla kriget. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka krav ur en doktrinär synvinkel som kan komma att ställas på logistikkedjan på strategisk nivå kopplat till en strategisk rörlighet vid en framtida Svensk insats. Som empiri i uppsatsen används de doktriner och reglementen som finns i Sverige och i NATO som avhandlar logistikkedjan på strategisk nivå och strategisk rörlighet. Samt en fallstudie från Operation Iraqi freedom för att exemplifiera de krav som kan komma att ställas på logistikkedjan på strategisk nivå. Uppsatsens metod är deskription och fallstudie där fallstudien exemplifierar de problem som kan komma att uppstå.

Titel: Strategisk kriskommunikation 2.0? ? En uppsats om strategisk kriskommunikation i sociala medier. Författare: Joseph Borenstein. Uppdragsgivare: Cohn & Wolfe. Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap.

Syftet med denna kvalitativa teoriundersökning var att undersöka om Grices samarbetsprincipoch samtalsmaximer kan vara användbara i strategisk kommunikation. Samarbetsprincipen lanserades för att förklara underliggande strukturer i vardagliga samtal, men då den samtidigt är en grundförutsättning för all kommunikation borde teorin även vara relevant i strategisk kommunikation.Mitt primära källmaterial var Grices teori om samarbetsprincipen, som kompletteradesmed andra forskares tolkningar och modifikationer av denna teori. Eftersom strategisk kommunikation är ett omfattande undersökningsfält använde jag kriskommunikation som exempel på ett område där teorin skulle kunna vara användbar. Resultatet av teoriundersökningen visade att Grices samtalsmaximer skulle kunna fungera som enkla riktlinjer att beakta vid utformningen av budskap i strategisk kommunikation, inte minst i kriskommunikation. De flesta relevanta aspekter när det gäller budskapsutformning omfattas av maximerna, samtidigt som de inte är heltäckande, vilket innebär att de skulle kunna användas som ett viktigt komplement till andra kommunikativa principer.

Studien ämnar belysa hur medarbetare och ledning upplever och sätter ord på samma organisationsförändring. Den syftar även till att uppmärksamma skillnader och likheter i upplevelser av en organisationsförändring mellan dessa två grupper. Genom detta kan studien bidra till framtida förändringsarbete genom att belysa förändringsprocessen, vilka faktorer som är viktiga för de undersökta grupperna och på vilket sätt faktorerna påverkar resultatet av förändringen. Resultatet som presenteras grundas i intervjuer med medarbetare och personer från ledningsgruppen på en organisation som genomgått en strategisk organisationsförändring och skapat ett resursteam. Viktiga faktorer som framkommit hos båda respondentgrupperna som viktiga är kompetens, kommunikation, trygghet och uppföljning.

Studien syftar till att undersöka hur verksamma förskolepedagoger ser på sitt arbete med musik i förskolan. Vidare undersöks hur pedagogerna tänker sig att barn lär genom musik, samt hur de använder musik som pedagogisk resurs i den dagliga verksamheten. Undersökningen bygger på åtta intervjuer med pedagoger som arbetar, eller har arbetet, med åldersgruppen 1-3 år. Studiens resultat visar att pedagogernas syn på den egna musikaliska kompetens har stor betydelse för hur de använder och upplever musik som en pedagogisk resurs i förskolan. .

Denna uppsats syfte är att undersöka hur en organisation med en hög grad av opåtaglighet i produkterbjudandet och långa kommunikationskedjor kan utveckla sitt organisationsvarumärke som en Strategisk resurs. Vi tog vår utgångspunkt i Kapferers identitetsprisma och har sedan utvecklat och problematiserat detta. Snart såg vi att organisationen inte har någon absolut kontroll över sitt varumärke, utan endast indirekt kan påverka vissa aspekter. För att få en fullständig beskrivning av alla organisationsvarumärkets påverkansfaktorer, och därigenom beskriva dess identitet, skulle man behöva ta sin utgångspunkt i varje intressents personlighet och identitet, för att sedan följa deras samspel med varumärket. Då detta inte skulle vara i linje med vårt syfte har vi utgått ifrån serviceorganisationens perspektiv och beskrivit hur den kan utveckla sin kommunikation i syfte att ta kontroll över sitt organisationsvarumärke, genom att sända ut ett konsekvent budskap och därigenom parera desinformation.

Denna studie handlar om strategisk styrning i byggföretag. Studien är genomförd i Norrbotten med fyra byggföretag. Vi har utifrån ett aktörsynsätt fått information från företagsledningen och deras uppfattning av strategisk styrning. Genom att använda Simons modell för strategiska styrsystem där det finns fyra motkrafter som samspelar för att få en god balans med varandra har vi kunnat forma bra intervjufrågor och diskussionsämnen kring problematiken kring strategisk styrning. Genom detta har vi fått kvalitativa svar och innefattar bredd och djup samt att det besvarar vår problemdiskussion.

Regeringen har under de senaste åren genom lagar och propositioner ställt krav på att universiteten förutom att bedriva utbildning och forskning också ska samverka med det omgivande samhället för att öka den regionala tillväxten. I en snabbt föränderlig värld med hårdare konkurrens måste företag idag ständigt satsa på ny kunskap och kompetensutveckling. Genom samverkan mellan universitet och företag kan en kunskapsutveckling, som är gynnsam för både parter skapas, men det krävs dialog och ömsesidig förståelse. Syftet med denna undersökning är att utifrån inspiration av en fenomenografisk ansats analysera och beskriva hur företag i Kronobergs län tänker strategiskt kring kompetensutveckling och hur de uppfattar universitet som en möjlig resurs till kompetensutveckling i deras verksamhet. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med nio större privata företag i Kronobergs län samt fyra nyckelaktörer som representanter för de små och medelstora företagen.

Syftet med undersökningen är att skapa en förståelse kring vilka hinder och möjligheter som kan vara nödvändiga att ta hänsyn till vid designen av en strategisk kompetensförsörjning inom en stor offentlig organisation. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod. Undersökningen utfördes på Region Halland som befinner sig i designfasen av att samordna en gemensam strategisk kompetensförsörjning. Vi har identifierat att det är viktigt för strategidesignen att ta hänsyn till organisationens kontext, till exempel att toppstyrning inom Region Halland kan bli problematisk. Istället för att designen formas och styrs centralt kan det bli viktigt att snarare inkludera relevanta parter i designens utformning.